Hur vet man om någon är häktad?

När en person är häktad innebär det att personen är frihetsberövad av rättsliga skäl, vanligtvis i avvaktan på rättegång eller utredning av misstänkta brott.

För att en person ska kunna häktas krävs det att det finns sannolika skäl att personen har begått ett brott, att det finns risk för att personen undanröjer bevis eller fortsätter begå brott samt att det finns risk för att personen påverkar utredningen.

En person kan vara häktad i högst fyra veckor åt gången. Därefter måste en ny prövning göras för att besluta om fortsatt häktning.

En häktad person har rätt till försvarare, att få information om misstankarna mot sig, att få besök och att kontakta anhöriga samt att överklaga häktningsbeslutet.

Ja, en häktad person kan släppas fri om det inte längre finns skäl för häktning, exempelvis om bevisningen försvagas eller om risken för att personen undanröjer bevis minskar.

Man kan kontakta polisen eller tingsrätten för att få information om en persons häktningsstatus. Vissa uppgifter kan även vara offentliga och tillgängliga på domstolarnas webbplatser.

Att vara häktad kan innebära att personen förlorar sin frihet, att personen får svårt att sköta sitt arbete eller sina personliga angelägenheter samt att personen kan uppleva psykisk påfrestning av att vara frihetsberövad.

Ja, en person kan vara häktad utan att vara dömd för ett brott eftersom häktning är en åtgärd som används i avvaktan på rättegång och dom.

Häktning är en åtgärd som används innan en person har blivit dömd för ett brott, medan fängslande är en åtgärd som används efter att en person har blivit dömd och ska avtjäna sitt straff.

En häktad person har möjlighet att överklaga häktningsbeslutet till hovrätten. Överklagandet prövas sedan av hovrätten som kan besluta om att häktningen ska hävas eller fortsätta.